Written by 5:09 e m Diet, Psykologi

Vad är fibrer och är det bra med fiberrik mat för magen?

Vad är fibrer?

Vi vet att magen och hur denna fungerar påverkar vårt välbefinnande. Djupare kan man kalla detta för samspelet mellan bakterier och hjärnan. Tidigare har man varit relativt ovetandes om denna koppling och istället kopplat problem med magen eller exempelvis IBS till stress och liknande faktorer. Anledningen till att det kan vara svårt att utreda orsaken till magproblematik är att patienterna ofta har normala prover men trots det visar på symptom. Idag vet man att vårt gastrointestinala välbefinnande kan beskrivas med vad som kallas tarm-hjärna-axeln, alltså ett samspel mellan dessa två. Något som visat sig mer komplext än väntat.

Kortfattat har man genom Magnetresonanstomografi eller MRI studerat hjärnans aktivitet vid olika typer av stimuli på magtarmkanalen. Exempelvis att blåsa upp en ballong i någon del av tarmen och se vilka delar av hjärnan som aktiveras.

Tarmens funktion är essentiell i det avseendet att den släpper igenom de näringsämnen som kroppen behöver. Det innebär att tarmen också fungerar som barriär mot skadliga ämnen. Men tarmen är inte bara i sig självt en fysisk barriär utan innehåller bakterier, en tarmflora, som svarar för en stor del av tarmens funktioner. Idag har man utrett en del av dess funktion men mycket kvarstår. Vi vet att sammansättning av tarmfloran har inverkan på hjärnaktiviteten och därmed troligtvis en väldigt stor inverkan på hur vi mår generellt.

Under 2010-talet har man noggrant studerat hur födan påverkar sammansättningen vår tarmflora. Alltså hur tarmen mår. Man har då insett att exempelvis vissa sockerarter är svårare att bryta ned än andra. Dessa kan i sin tur ge upphov till symptom.

Ett samlingsnamn för dessa svårnedbrytbara kolhydrater är FODMAP. Genom att utesluta dessa kan man påverka hur tarmen mår. På sikt hoppas forskare kunna ge individuella kostråd där men utesluter en specifik kolhydrat.

Så vad är fibrer och varför är det bra för oss?

Här har fibrer fått en intressant plats på tallriken. Vi vet idag att fibrer skyddar mot vissa svåra sjukdomar, som hjärt-kärl sjukdomar och olika typer av cancer. Fibrerna bryts inte ned i magsäcken utan färdas hela vägen till tarmen var bakterierna som lever där påbörjar spjälkningen av dessa. I jäsningen som det också kallas producerar bakterierna smörsyra som bidrar till tarmens barriärfunktion. Fibrer bidrar alltså till att tarmen tar upp mindre kroppsskadliga ämnen.

Vi vet också att fibrer ger en längre mättnadskänsla. Sekundärt bidrar detta till bättre hälsa då vi minskar småätande och den allt för normaliserade övervikten. Sekundärt kan man tänka sig att den segtuggade fiberkosten leder till ökad salivproduktion och således ökat skydd för tänderna.
Där finns fibrer som är så kallat gelbildande vilket kan reglera kolesterolnivån i blodet. Kolesterolnivåerna samband med hjärt- kärlsjukdom är sedan länge dokumenterat.

I Sverige har vi av livsmedelsverket framställt något som vi kallar för nyckelhålet. Det är en grön logga på matvaruprodukter som av livsmedelsverket är rekommenderade födoämnen. Detta för att hjälpa allmänheten skilja mindre nyttiga produkter från nyttiga. Fibrer och dess koncentration i en produkt är en av de faktorer som avgör om en produkt blir nyckelhålsmärkt eller inte.
Vi kan alltså anta att fibrer generellt är ett gott födoämne som ger oss en hel del fördelar.

Men vart finner vi fibrer och hur mycket av dessa ska vi äta, kan man äta för mycket fibrer och vad händer då?

1177, vårdguiden tipsar man om personer med trög mage bör konsumera mer fibrer.

Här rekommenderar man:

  • Grovt bröd
  • Grovt mjöl
  • Gryn och grönsaker
  • Rotfrukter
  • Baljväxter
  • Frukt och bär

Fiberrik mat

Men hur mycket fibrer ska vi då äta? Livsmedelsverket rekommenderar att en vuxen person äter någonstans mellan 25-35 gram fibrer per dag. Det här motsvarar 3g/MJ. Generellt har man sett att fiberintaget minskat i omvärlden och det uppskattas att en vuxen person generellt får i sig ca 2.5g/MJ. Sammanfattningsvis behöver vi alltså äta mer fibrer.

Barn är mindre studerat och här får man istället pröva sig fram. Generellt bör intaget öka med åldern. Man ska dock komma ihåg att alla människor reagerar olika på fibrer. Ett för stort intag för en individ kan leda till oönskade symptom som gaser, spänningar och obehag.

Vill man hitta tips på vart man kan få tag på fiberrik mat kan man följa nyckelhålet på förpackningarna som vi pratade om innan. I livsmedelsverkets databas kan man hitta mer exakta uppgifter om innehåll på livsmedel, men du kan också hitta det på paketet.

(Visited 23 times, 1 visits today)
Close